Jag broderar som broderier på en duk
Ensamheten inom mig
i den blå himlen
oljelampa i min hand
Jag letar efter turturduvor
De gula grenarna skrämmer mig varje gång jag springer
Som om man kallar en skog
Havet sväljer allt som en fisk.
Jag är galen i bergen
Som suddiga ökenvindar
Uttråkad och full.
Flimrande galet i hörnet av mitt sinne
Jag är fisken i detta hav
Sedan den där dåliga dagen
tiden jag biter
Vem vet vad som fortfarande väntar på dig?
Mitt tysta hjärta
Det finns ingen mer tid kvar
När jag insåg det var det ganska sent.
Tyvärr försvann det för mig
Ljuset i detta liv som kallas liv.
Jag klär av mig natten snabbt
Det är därför från min barm
Jag står och skriker inombords
Mitt sköra liv.
Och det ögonblick du ringer mig
Jag väntar under ett valnötsträd


?