vita fåglar kretsar högt i skyn, på jorden dansar nakna människor runt en stång av dammande asbest ur vilken reklamerbjudanden sipprar som rödrandiga ormar ut i gräset, i förgrunden människor med slips, skjorta och portfölj som kör hem från jobbet och tvättar bort sitt ansikte med syra och tvål, äggskalsvita, äggskalstomma varelser som lever sida vid sida utan att veta varandras namn, står framför mörknade speglar och tvättar bort sina ansikten med syra och tvål, och kärleken som binder dem tillsammans är en svärm av gråvingade gräshoppor; äter sig in i deras  njurar, äter sig in i djupet av deras lever, tuggar i sig resterna av deras uppslitna livsrötter, lämnar efter sig mänskliga kvarlevor av ruttnande kött och blod, kvarlevor som reser sig ur sängen på morgonen och klär sig med vit skjorta och slips, eller i mörk kjol och blus som sätter sig i den nya elbilen och kör till jobbet, det vackra framgångsrika ansiktet uppfläkt av solljusets bländvita kemikalie; silas genom brinnande ozonlager och metervis med dallrande insekter,