I livets stora tapet av glädje och strid,

Vissa saker verkar bara vara menade att vara.

Som gryningen följer mörkret, så är vårt liv,

En ödets dans och ljuv serendipity.

Rosen som blommar i prakt under solen,

Hans resa är inte oavsiktlig, utan öde.

Och hjärtan som hittar varandra, slår som ett,

De dras samman av en kraft vi inte kan se.

Så lita på livet, på kärlekens varaktiga sång,

I hjärtats viskningar som vägleder dig sant.

För även när vi är svaga är vi också starka,

Och det som är tänkt att vara kommer alltid att hitta sin väg till dig.

Så här är tro, kärlek, mystik,

För livet, för dig, för allt som måste vara.