En till deadline, väldigt kort.

Allt för lätt att glömma bort.

Som  det andra, det jag borde

göra nu men aldrig gjorde. 

Genom hjärnan far en tanke:

"Låtsas att jag  inte sett?"

Inte lockas av allt roligt.

Hålla fokus - yeah right - troligt...

Universa (parallella),

skilda lagar torde gälla.

I det ena, rörigt slarv.

I det andra, inget larv.

Allt blir klart precis i tid.

Ingen inre märklig strid.

Hittills omöjligt att vinna.

Vilken lyx, att nån gång hinna!

När förbannelsen är bruten

blir jag färdig - på minuten.

 Ja, så kan jag ibland drömma,

och, på nytt, så självklart glömma

att - vad fan! Jag är för sen.

DET är hugget ut i sten.

Lär nog alltid tvingas svara:

"Vänta bara.

Kommer klara.

Jag ska bara -

 INGEN FARA!"