Sanningen i rummet
med dess mörka andes glöd
slår från tak och väggar
sjunger dovt om Skrattets död
kan var liten saga
gör den hörd med egna ord
för dem som ännu lever
nära minnen under jord
Sanningen i rummet
med dess vredes friska doft
sanningen om varelser som
anas under loft
pockar varje öra
når vart hjärta

Det är allt ett spökhus
som du valt att festa i
lever som det önskar
med ett spöklikt galleri
kråmar sig i dunklet
just när kvällen faller på
Så njut du av spektaklet
nära dörren sliten, grå
Vissa skall få höra
ångerns ande säga sitt
om det sätt han väcktes på, samt
fråga Hur blir ditt
luta sig ur ramen
till sin tavla

Sanningen är sällan
vad vi ser vid brasans ved
sanningen är mer än
stundens stilla, strama fred
Stum i stolta salar
och tamburer vandrar den
I samförstånd den nickar
ty den är din bästa vän
Sanningen i rummet
kommer fram ur husets vrår
Bjud på den, och se vadan för
tacksamhet du får
Dina gäster skall sig
själva finna.



20/1 2024