ja det var varannan vecka- livet. de urspårade tinderdejterna och de ensamma kvällarna på det lilla rummet på Bastugatan, när solnedgången var en härdsmälta och de svarta fåglarna cirkulerade högt ovanför världen. det var stesolid, vodka och cigg under fläkten., första gången jag såg dig var på hörnet utanför t-banan vid Mariatorget, sedan dejten på Söders hjärta; du med ditt långa svarta hår och din långa svarta rock, efteråt gick vi till ett annat ställe som jag inte kommer ihåg namnet på, varannan vecka, ja varannan vecka av ingenting, av aska och damm, av dig, sedan promenderade vi genom hösten hem till  mig på Bastugatan, vi var fortfarande fulla när vi vaknade, gick och åt frukost på black & brown på hörnet, och vi fortsatte med några shots för att hålla bakfyllan, verkligheten, borta, ja dagar av dimma, av minnesluckor, av några enstaka träd längs Hornsgatan, och himlen var av ljuvlig ångest, och allt var för jävligt och vackert och uppfriskande,