(ursprunglig ingress)
Ibland kommer det bilder i huvudet av människor jag inte ser längre har helt enkelt slutat träffa dem, de har rest sin väg någonstans det enda jag har kvar av dem är fragment, som en doft eller sång som ett avtryck i sanden innan vågen sköljer över


Centralstationens toalett




Kände mig nödig efter flera timmar i regnet
stod och huttrade på pass
medan demonstranterna samlades vid torget
någon sol hade jag inte sett på flera dagar
blev avlöst till sist av en kort o knubbig tjej
med rödgul regnrock o seglarstövlar
gick så fort jag bara kunde
sökte samtidigt hålla nöden inne

la fem spänn i springan
tryckte upp dörren
bakom mig stängdes dörren
med ett bestämt klickande
därinne hängde ett handfat på vänstra väggen
en spegel ovanför
den var splittrad i ett tiotal bitar
men satt envist kvar i sin ram
handfatet var spräckt
varken tvål
eller pappershanddukar syntes till någonstans
inte ens i den buckliga metallkorgen
låg det några pappersbitar

framför mig fanns en blåmålad
hyggligt repig dörr
den saknade lås
istället var där ett runt hål
som en gapande glugg i en fågelholk
dörren stod litet på¨glänt
gick förstås utåt
jag tog försiktigt i det skitiga handtaget
med bara pekfingret krokat runt

dörren öppnades sakta
jag tände med ljusknappen
vilken satt på väggen i det första lilla utrymmet
det första jag såg var en enda stor
oformlig hög kläder
med ett par skor
i slutet av ett par till ytterlighet slitna jeans

någonstans i bakhuvudet formades slutsatsen
det här måste vara en människa
jag bara stod där
som nästan förstenad
med tankarna som en sorts trög massa i huvudet

något surt letade sig upp från magen
upp i halsen
men jag var så torr i munnen och strupen
att kräkningen kom ut genom mina näsborrar
istället för ur munnen
jag backade snabbt bakåt
försökte desperat att hosta igång
någon sorts andning

höll mig över handfatet
vred som en galning på kallvattenkranen
höll under med båda händerna kupade
försökte få in litet av det i munnen
lät resten skölja ansiktet och min spyiga näsa
om och om igen sköljde jag ansiktet
försökte hostande få igång andningen igen

plötsligt kände jag någonting varmt
flyta utefter byxbenet
någonting varmt rann därinne
ner i ena gympadojan
jag hade inte kunnat hålla mig längre

egentligen kände jag mig på sätt och vid glad åt det
händelsen fick mig att slappna av
även om det i alla andra fall
skulle ha känts förbannat pinsamt

jag darrade till och upptäckte att jag var rädd
för vad visste jag inte riktigt
jag drog ned byxorna
tog av mig dem tillsammans med skorna
strumporna
tvättade benen och la ner byxorna i handfatet
klämde ner dem ordentligt i vattnet
tog sedan upp dem igen
vred ur dem så mycket jag bara kunde
tog på mig alltsammans igen
ville ju i alla fall slippa den fräna pisslukten

när jag var färdig satte jag mig på huk en stund
försökte väl samla ihop mig en smula
det hade varit någonting bekant
med kläderna därinne
när jag väl reste på mig igen
klev jag närmare tyghögen där inne
som jag trodde jag kände igen
kläderna

lutande mig ned över kroppen
tog jag tag i en kall och mager hand
kunde inte känna någon puls
jag kunde inte förstå
att det var han som låg där

bara för någon vecka sedan
i närheten av torget hade han slängt iväg
ett hejsan eller morsning
tvärs över torgets massa
av förbiskyndande människor
hade han skymtat mig

han hette Tommy
jag hade aldrig lärt mig hans efternamn
även om jag naturligtvis sett det på dörren
till lägenheten
ett litet krypin på tjugotre kvadrat
med dusch o kokvrå

nu låg han härinne på toaletten
med en spruta liggande någonstans under sig
han hade mött döden alldeles ensam
på en offentlig toalett
det var visserligen så
att han säkert inte känt av något
han hade bara köpt taskigt knark
eller tagit för stor dos eller något annat

att det var just jag som skulle finna honom
han hade ett kors i silver hängande kring sin hals
förutom sin bana som småtjuv och knarkare
hade han nog varit den mest pedante kille
jag någonsin känt
en småtjuv
med något slags högre tro på en skapare
men struntade ändå fullständigt i sitt eget liv

nu låg han här inne
jag hade nästan pissat
eller i alla fall spytt
på den stackars fan

Tommy
en kille som försökt kränga en trave stulna böcker
till mig första gången vi träffades
han knarkade redan då
fast det anade jag inte minsta spår av
jag hade stannat och pratat en stund

han hade prånglat på mig några böcker
några pockettidningen R
några pocket av John Steinbeck, Ernest Hemingway
en Tom Ripley
någon bok av Graham Greene

och nu många år senare
Tommy
borta som en utslocknad cigarett
som hamnat hade den i rännstenen
brunnit där ända ned till filtrets gulbruna stump




Prosa (Novell) av lodjuret/seglare VIP
Läst 4180 gånger och applåderad av 60 personer
Utvald text
Publicerad 2006-11-17 21:17