Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

BIOLUMINISCENS

Kasta Macka.
Kasta Marie.
Studsar på ytan. Ett. Två. Tre.

Tappar kraften.
Sjunker mot botten.
Ner dit man inga tårar kan se.

Allt är stilla.
Ljudlös går färden.
Bort från det som ej gjort henne väl.


Ljuset ger vika.
Mörkret omfamnar.
Bäddar in hennes ensamma själ.

En bubbla stiger.
En sista suck.
Av att aldrig bli älskad och sedd.

Släpper taget.
Om livet som varit.
Blundar, nu är hon beredd.

Ett ljus skimrar.
Och sedan flera.
Likt blå stjärnor i ett himmelshav. 

De lyser vägen.
Ner till botten.
Där hon läggs till vila i sin djuphavsgrav.




Bunden vers (Rim) av MaLo VIP
Läst 56 gånger och applåderad av 4 personer
Publicerad 2024-05-07 23:14



Bookmark and Share


  Cikoria Blå VIP


Människor må vara elaka.
MEN
jag önskar att "Marie"
vänder sina blickar mot ljuset
högt uppe på backen
där luften är ren att andas och
människorna är goda som
kristyränglarna i juletid.
Livet vänder för "Marie".



2024-05-12

  Kungskobran VIP
Tragiskt rörande dikt
2024-05-08
  > Nästa text
< Föregående

MaLo
MaLo VIP