hoppar av
markvägen igen.
svänger in
för att älska igen.
denna gång
rör det inte på sig för oss
förutom i dunkla slingor
som binder oss samman —
släpper ut oss till luftens yta.
våra liv är två skuggor
som av misstag saknat beröring
och där skuggan är som mörkast
där är vi tillsammans för alltid —
vad skulle vi kunna glömma
i vårt mångfaldiga jag?
den mörkaste skuggan
minns för oss
och finns för oss
och svänger oss starkt
genom alla vindar
för att älska igen
tillsammans.