En oljelampa
i kupade händer
vaktar ingången

Ett vingpar rör sig
över mitt huvud
fötterna rör sig mot trä

Ett andpar simmar
nära en bryggkant
vattnet lätt krusat

Solen bjuder
den första värmen
ondskan känns långt borta

Orättvisan gnager
som en mus
gnager ett hål

De grandiosa
tycks ovetande
om sin okunskap

Vi går ständigt
mellan födelse
och avslut

Knopparna öppnar
sig sakta
i vecken
anas nytt liv

©Eva Hedlund fd Langrath 2024