Gängkriminalitet, den tredje part och droghandel. Legalisering av droger och avkriminalisering av droganvändning som en avgörande åtgärd för att få bukt med gängkriminalitet. GÄNGKRIMINALITET OCH ANSVAR (3-3)Gängkriminalitet / den tredje part och droghandel Legalisering av droger och avkriminalisering av droganvändning som en avgörande åtgärd! Vi ser idag att tusentals oskyldiga individer är drabbade av gängkriminalitet oh gängkrig i Sverige. Enligt polisens statistik har 88 personer, så kallade tredje man, oskyldiga, dödades eller skadades sedan 2012 t o m 2023 i Sverige. Bara under de senaste åren har det skett cirka 500 skjutningar eller sprängningar per år i Sverige. Vilka är den tredje parten som är drabbade av skjutningar / sprängningar? I denna grupp kan man se ensamboende äldre personer som inte vet hur de ska navigera i det svenska systemet för att få sin rätt då de inte kan det svenska språket tillräckligt bra. De har svårigheter för att kunna föra sin sak vidare t ex med försäkringsbolag, fastighetsbolag och stadsdelsförvaltningar. Det finns barn, ensamstående mammor, familjer med barn i olika åldrar och många invandrare som är drabbade. Många av de lider av långvarig oro och ångest, har ständig huvudvärk, får panikattacker. Om dessa individer inte får vård i god tid finns en risk att de på sikt hamnar i långvarig depression och posttraumatiskstress syndrom (PTSD). Det kan handla om individen drabbas av ett apatiskliknande tillstånd, tappar fokus med konsekvenser för livet. Man då helt enkelt struntar i att betala sina räkningar, struntar i att gå till jobbet och struntar i att ringa och sjukanmäla sig. De hamnar så småningom i marginalerna vilket leder till att de börjar utveckla ett samhällshat eller man vänder hatet mot sig själv (självhat) och riskerar att ta livet av sig. Vilka behov har dem (den tredje man) som drabbas av gängvåldet? Det behovet är olika hos olika personer men de övergripande behoven är först och främst.
Man kan minimera de långsiktiga skadorna genom dessa tidiga insatser:
Vad kan man göra för att minska på våldet? Man argumenterar att problemet med gängkriminalitet är mer komplex än bara fattigdom och systemfel utan det handlar om stora pengar som man tjänar genom den globala narkotikahandel som omsätter miljarder och åter miljarder kronor årligen. Faktum är att det finns miljarder och åter miljarder individer och med säkerhet miljontals individer i Sverige som köper droger vilka möjliggör droghandel och indirekt också finansierar gängkrig. Alla dessa individer, med sina akademiska examina och sina fina positioner vilka undviker ”getton” i vårt samhälle, går dagligen och köper droger. De vet att de är en del av den kriminella verksamheten och bidrar till gängkriminaliteten. Så vi kan inte få bukt med gängkriminalitet och droghandel om vi inte kan få bukt med de som köper droger. Hur kan vi göra då? Låt oss vända på det hela och tänka annorlunda. Detta med att kriminalisera droghandel har vi provat i hundratals år i olika länder. Vi ser att vi inte får det önskade resultat vi hoppas på, nämligen att folk slutar att köpa droger och att den illegala droghandeln avtar. Låt oss leka med tanken om att legalisera så många droger som möjligt. Jag har aldrig använt droger och troligen kommer aldrig att använda den för resten av mitt liv då min hjärna inte kräver det, men det finns uppenbarligen en njutning i att använda droger vilket gör att miljarder människor på vår planet vill använda den. Vi kallar alkohol som den ”värsta” drogen som årligen dödar miljoner människor världen över men alkohol är inte illegal utan produktion och användning av alkohol är reglerad i stora delar av världen. Varför kan vi inte göra det med droger? Dessa åtgärder är nödvändiga:
© Samuel E. Rajeus, Redaktör, S.E.R.P. & Publishing
Övriga genrer
(Essä/Recension)
av
Samuel E. Rajeus
Läst 3574 gånger och applåderad av 1 personer Publicerad 2024-05-11 11:27 |
Nästa text
Föregående Samuel E. Rajeus |