Runt bordet sitter 3 kvinnor - Hanna, Maj-Lis och Herta.
Hanna är Maj-Lis svärmor, Herta hennes mamma.

Både Hanna och Herta är änkor, och tål inte trynet på varandra. I kameran syns Hannas blick som en mörk brunn av överlägsenhet gentemot de andra kvinnorna.

Med vid bordet sitter också Maj-Lis söner Bengt, Tore och Lennart.
Bengt och Tore sitter vid ändan, synbart obekväma, medan lillebror Lennart tittar in i kameran med en nyfiken blick, ännu oförstörd och utan vetskap om framtiden.

På bordet är dukat till kaffe med kakor. Koppar av finporslin och en mjuk kaka tronar på mitten av bordet. Så är det varje vecka när familjen träffas.

Hertas huvud är lätt på sned och hennes blick syns fjärran och inte närvarande i bilden. Käken är stram som stelnad i en grimas. Hennes tankar är på Emil, hennes man som gick bort för 3 år sedan. Hennes saknad kommer vara hennes ständiga följeslagare ytterligare 21 år tills hon äntligen tillåts slå honom följe.

Maj-Lis har glasögon som synes vara moderna, men egentligen understryker mera hennes förtvivlan. Hon tittar inte in i kameran, hon kan inte förmå sig till det, ty bakom kameran står hennes man Nils. Mannen som så helt dominerar henne, men utan uppenbart bevis att han satt henne i ett osynligt fängelse.

När kameran gjort sitt klick, går livet vidare för alla inblandade, där Bengt kommer avlida i cancer 60 år gammal några år innan mamma Maj-Lis tar livet av sig, och hans otrohet avslöjas alltför sent, Tore lever ett liv långt borta, glad att vara i sin egen bubbla av ensamhet - medan Lennart fortfarande sörjer familjen han aldrig var en del av.