Att ljus behövs till skuggan är falskt. Skuggan är där ändå. Bara liknande nyanser som döljer den från att synas.
Vi ser bara skuggan om han möter ljuset. Utan ljuset är han värdelös. Lika värdelös som en klocka utan timvisare.
Vem kommer ihåg någon som glömt alla andra. Som glömt den sista puzzelbiten.
Andas.
Alla frågor har inte svar. Hur mycket vi än kämpar för att veta. Vi kämpar oss blodiga varje dag, tänker bara på arbete, arbete och arbete.
Varför?
Varför?
Kan man skriva så ilsket att texten förlorar sin röda tråd? Kan tiden gå fortare en vad den gör nu?
Vad är tid? Varför finns den? Varför finns vi?
Varför?
Varför?