Långt in i skogen bland höga träd och stora stenar
bland fuktig mossa och vindbitna grenar.
Där bor en liten tomte i en stuga så grå
En tomte som älskar alla, stora som små.
Lodjur, björnar, vildsvin och grodor
fiskar, humlor ja till och med paddor.

Det var en vecka i juli där varje dag var regnig och kall
som vår tomte satt och tråka på en hård liten pall.
Han tittade ut och höjde sin käpp.
Han sa högt – Här kan jag inte sitta dag ut och dag in, jag blir
ju helt knäpp.
– Imorgon tar jag en promenad, vare sig det regnar eller
stormar.
– Nu går jag och lägger mig och sover, sen slutar jag och
gormar.

När morgonen kommer vår tomte går ut
– Bäst att jag fixar något att äta, all mat jag har hemma har
visst tagit slut.
Just denna dag extra spännande är
för när han vandrar i skogen och plockar bär.
Emot honom då kommer någon i ilande fart
det är herr Groda som snabba steg tar.
– Min käraste vän vart är du på väg? Dina stega är raska, kom
jag lånar dig mitt öra.
– God morgon herr Tomte jo nu ska du få höra, min fru ligger
hemma i dammen och håller på att föda, vad ska jag göra?
– Lugna ner dig min vän och andas nu ut, jag följer med dig
hem. Seså nu far vi, skynda dig nu.

Vägen är lång och inte alls lätt
dem hoppar och springer plätt över plätt.
Dem ramlar och slår sig bland stora vassa stenar,
dem river sig ont bland hängande grenar.
Men efter ett tag får dem hjälp av en stor snabb hjort.
– Hoppa upp och håll i er för nu går det fort.

När dem äntligen kommer fram så sitter fru Groda där.
Hon säger – Grattis min älskling du pappa nu är. Nu har du 50
små grodyngel som länge kommer att hålla dig kär.
På kvällen alla vänner firar att familjen Groda blivit större
där finns paret Björn, paret Skunk ja till och med familjen
Ekorre.

På vägen hem vår tomte han tänker
– Imorgon är en ny dag, vi får se vad som då händer, vad för
äventyr den skänker.
– Men vad som händer då det får bli en annan saga.
– Nu ska jag hem och mina bär tillaga.
När han väl kommit hem satte han sig på liten stubbe för att
koppla av.
Han tittade på regnet, som han en sur blick gav.

– Ack, suck och ve.
Sa tomten som satt på sne.
– Det är mörkt, det är trist och dagen är för lång.
Så han ställde sig upp och sjöng en liten sång.
– Bort bort, lämna min skog ifred.
– Bort bort, annars ska du få smaka på någonting surt.
– Bort bort, vänd tillbaka till dit du kom ifrån.
Solen tittade fram, tomten vann.
Den mörka skogen blev än en gång vacker och grann.
Han satte sig ner så matt.
Han somnade sött med ett leende så glatt.

Slut