NEJ

Att invänta en väns ankomst på rätt adress
och som vi kommit överens om: exakt klockan tre…
och så utan förklaring lämna platsen tretton i
- Men nej.
Att invid dagvattenbrunnen
med handen i fickan gnida knippans glatta yta…
och föreställa sig hur nycklarna med kraft dras fram
och med en beräknad knyck
far mot gallret
för att sväljas av mörkret
- Men nej.
Att strosa över valvbron i sommarskymningen
stanna på dess mitt, gå fram till stålräcket, blicka ner…
och föreställa sig kroppen, den egna, slå hårt i vattnet
för att hittas flytande nedströms nästa morgon
- Men nej.
Att medan de första snöflingorna smälter på din kind
den där vintermorgonen
stå på perrongen
och i ett plötsligt infall,
medan loket,
sextiotusen kilo tungt,
rullar in,
och du vet att det inte skulle hinna bromsa i tid,
föreställa sig hoppet,
ett enkelt hopp,
ett mycket enkelt hopp
Ja, du kan göra det nu!
- Men nej.

Vem säger nej?
Du vet det inte,
men sänder ändå en tacksamhetens tanke till
Detta Okända Något.

**