Jag måste vara mer än det här
Jag måste lämna min sfär
Jag minns inte längre vem jag är, jag kommer inte ihåg vad jag finns till för.
Mina minnen ligger där, vid mina fötter som en dödens port för att min sista tanke slutligen föra bort.
Men du är den jag tänker på
Du är den jag ropar till, den som hör mig än när ingen annan ser det döda som sprider sig. Som en eld av kyla den dödar mig, det stora vemodet som fryser mig, som sliter mig itu. Tills jag inte mera finns
Adjö min vän
Adjö mitt hjärta
Jag målar min sista tavla i rött