Jag överlever inte det här
Tomhet inom mig skär
Har du varit där, inte i självömkan utan i den iskalla frid när du har gett upp? Där är jag nu, försöker klättra upp ur burken djup. Men varje gång jag kommer framåt ett steg, jag glider djupare ned i mörkret så djupt. Innerst inne vet jag vad som väntar, just nu ligger jag stilla, bidar min tid och väntar. Jag har gett upp, men väntar tills det minsta möjliga skada ger.
Har du varit där?
En sorgsen frid, en värmande längtan
Efter vila utan slut.