Jag vill inte bråka
Jag vill bara få vara mig själv
Utan smärtan och tröttheten
Utan skavsåret i hjärtat
Någonting i mig kanske är
Annorlunda
Från er
Jag vet inte

Jag har försökt
Att vara den ni ville ha
Men någonting i mig
Tar skada.

Jag tror att det blir bättre
Att jag följer mitt hjärta
Ni kommer bli mer nöjda
I slutändan

det är som en bön:

kan ni inte bara
acceptera mig som jag är?