det införstådda tillrättalägger
Bitar faller på plats

mitt universum blott en avigsida
utanpå plasman och dess yttre hölje,

svartvit substans korrigerar sejourer
endera vinjetter


som av eld utsprungen
& tänk om man haft ord att beskriva
rörelseenergin
som om någon någonsin
snuddat vid sådan konstnärlig frihet


välkommen hem-kramarna
pyroteknik från fingertopparna


bitar faller,
platser tar alltför mycket plats,
och det är sällsynta bilder
man väldigt sällan framkallar



Så damp det ner ett vykort
genom luckan

en långväga korrespondens
ljusår, rent av miljoner,
från Andromeda någonstans

& jag mindes sista utposten,
hur försvaret bara liksom rämnade

ditt rymningsbenägna skratt
som rann ut över kudden