Popobawa och sömnlösheterna II
Popobawa seglar över staden
på sina fladdermusvingar
och natten rasar
Hans enorma enöga
stirrar utan att blinka
Fyller mina lungor
med svaveldunst
Och aska
varje andetag
Sticks och bränner
Som när vi var små
och lekte tusen nålar
utan att fatta
att det skulle göra ont
på riktigt
Sedan ligger man
Där
sömnlös och fattar
Det dunkar så hårt i bröstet
att bröstskölden spricker
och luft sipprar ut
Och med knappögon
utan ögonlock
ligger en sen
vaken
och trasslar in sig
i nattens sömnlösheter
Medan popobawa leker
runt under täcket