När tröttheten är och ingen ork finns
för att se film eller lyssna på böcker
då kommer korta texter med djupet
av ens inre att lysa upp där i mörkret

så hoppas jag världen kan se ut
då vänner ingen känner är med

att få plats med mycket viktigt
i en kort text är svårt men som
ändå är värt allt när det är svart
så börjar berättelsen en ny bok

eller i många böcker
för jag är inte ensam

du finns också
vi delar samma
intresse att ge ut
till osynliga vänner

en dag kanske vi finns på riktigt i det
i det samhälle där vi farit illa en gång
jag undrar är vi starka tillsammans
eller behöver vi vara så ensamma
med vårat författande att ingen
som kan ger oss chansen
att få något mera
en dröm
om
livet självt

Vi är ensamma vi är starka vi kan