Att skriva och publicera
är inget annat
än ett slags bekräftelsebehov
så klent eller starkt
som det nu kan bli

Att ivrigt förneka
den egna drivkraften
att vilja bli sedd
bli hörd, bli hågkommen
är inte särskilt vist

Men att skriva
med svart bläck
överväga varje ord
som kommer på pränt
och nogsamt plita ner dem

Och sedan samla dessa i en skål
med tändsticka låta elden
äta sig genom varje sida
tills förkolnade kalla rester
blåser bort i vinden

Då har man nått till botten
och funnit den självkänsla
som är sig själv nog
och blicken i spegeln
blickar igenkännande tillbaka

Men tills dess skriver jag vidare ..