Rumplestiltskin
har spunnit sitt gullgarn
en tunn lina har spänts
mellan hålrummen
i universum

"Vid ena änden är jag i mitt rum.
Du i ditt rum i den andra änden.
Och däremellan"

Tystnaden
tårpärlor
och havsskum

De sovande monstren
i djuphavsgravarna
har vaknat
Koppargröna
Tegelröda

Och Rrumplestiltskin

Miljarder osynliga trådar
av hans garn
faller ner som ett draperi
från den månlösa himmelen
Och klibbar fast

nässeltrådar
Ett fiskenät
vattnet i hans kupade hand
är ljumet och gnistrande

Ett ljudlöst skrik
Ord som inte längre
går att uttala

Skatterna
strandfynden
han gömde
i sitt silverkrin