Den utsatta kvinnan läser.

"En skimrande solstråle
visar vägen i morgonen
önskar jag utbildat mig
men i skrivandets stund
är utsikten så vacker där
att ingenting betyder nåt
förlåt mig för det jag gjort
när det skimrande är tårar
och livet blivit så ensamt
tänker hur lycklig jag är
när jag tänker på dig
och du finns där ute
någonstans är allt
men inte vi två
tillsammans"

Så fint att jag fått en text
från mig själv i drömmen.

Den var fin, saknar du honom?

Ja, men han gjorde fel i sin utsatthet.

Du ser så ledsen ut.

Ja, jag gjorde också fel i min utsatthet.

Bättre du släpper det.

Ja, det är en svår relation.

Det ska kännas lättare att ha en vän.