Barndomsvänner brände sina händer,
InsAllah vinden vänder men det kvittar,
hämden väger mer än konstens regler,
om livet behandlat oss lika vore ni här bredvid,
idag är det annorlunda

Livet var så orättvist,
mitt unga jag ifrågasatte guds handlingar,
han prövade oss olika,
för oss var det sällan rättvist,

jag hann aldrig sörja eran bortgång,
era minnesstunder var lika med erat öde,
vem som helst kunde stå på tur,
jag har fortfarande inte besökt era gravar,
jag är för feg,
förlåt,

men jag läser en dua för er,
jag hoppas ni finner ro i en bättre plats,
medans vi försöker fylla erat tomrum,
rubrikerna om er talade aldrig sanning,
tur att vi vet bättre,
vi talar gott om er,
jag talar ofta till er varannan natt,
jag tror inte på att ni är döda,
jag letar efter er varje natt,

jag känner inte längre samma törst,
skriver inte längre i bläck eller blod,
vill lägga hatten på hyllan ibland,
skriver sällan något fint,
jag känner blodbrist,
idag fick mina tårar forma mina meningar,
det är så sällan jag funnit gråt,
jag behöver ro min egna båt,
finner inga ord längre för att beskriva min sorg och saknad,
jag känner mig mätt men samtidigt tom,

vi gick från småbarn till bröder,
från blodsband till blodbad,
blodad tand & pluggad gun,
kebabtallrik och michelin restaurant,

jag älskar er som fan,
jag saknar er som fan,
jag hoppas vi ses,
i en bättre plats.