F Ö R N E K E L S E

Famlar plötsligt med frågor jag inte förstår
Över den ödelagda gården dina fötter går
Rosorna levande i dina tynande spår

Nog är väl ditt hem fortfarande här
Ett löfte den oanvända tröjan som hänger över stolen bär
Kan du väl inte ha lämnat oss när prislappen sitter kvar där

En dag vet jag att du ska gå till stället där vi dig aldrig kan nå
Lämna bakom dig en verklighet så grå
Saltvatten och minnen så himmelsblå
En dag kan kan väl inte vara nu och inte då?

_________________________________________________________________________________

I L S K A

Iskall och tom har du lämnat mig utan svar
Lämnat mig att minnas allt du var
Skriker ditt namn men ingenting finns kvar

Kunde du inte åtminstone gett mig chansen att säga hejdå?
Aldrig kommer jag låta mig förstå

_________________________________________________________________________________

F Ö R H A N D L I N G

Från bänkrader till stenrader
Överlämnas till famnen av vår fader
Randiga kinder i minusgrader

Har ringt din telefon som om jag ska finna tröst
Andra sidan döljer någonstans din röst
Någonstans måste jag kunna finna din värme i denna mörka höst

Desperata försök att återställa livet
Låter sorgen föra mig in i drivet
Inget att förlora om inget tas för givet

Nu om jag bara tar i tillräckligt hårt
Gör det kanske allting mindre svårt

_________________________________________________________________________________

D E P R E S S I O N

Du sa att du inte var rädd för att dö
Ensam kan jag inte låta bli att tänka på tragedin av fallande snö
Precis lika vacker som temporär och alltid menad att säga adjö

Räcker det inte med att jag öppnar ögonen varje morgon fast jag inte vill?
Efter du försvann har tiden stått still
Stannat upp i förlusten av allt det jag brukade springa till

Ser jag dig aldrig igen så vad finns det för mening med nått?
I saknadens avgrund är allting så grått
Och kanske räknas det inte längre som ett brott
Nej, om jag nu bara ger upp skulle alla förstått





_________________________________________________________________________________

A C C E P T A N S

Annorlunda har livet blivit om man jämför med vad som var
Chocken och sorgen har hittat sin plats att finnas kvar
Chock och sorg är dock inte längre det enda världen ger som svar

En dag igen smekte vinden min kind och bar med sig tonerna av din röst
Plötsligt förstod jag att din värme kommer finnas kvar i varenda mörka höst
Tills vi ses igen kan jag bara sluta mina ögon för att i minnet av dig finna tröst

Att du är borta betyder att jag aldrig igen får ta dig för givet
Nu varje gång jag tänker på det stora klivet
Så glömmer jag aldrig, det är hopp om livet