hon sover fortfarande
i delad säng
andrummet sväller stort
fast ekar platt

nu tillåts ögon åter möta
andra blåa eller kanske grå
men blicken går inåt
i grotteriets djup

ser henne hoppas
på något som inte bor i mig
inte nu
ser längtan
att packa lådor bort

så går timmar sakta
det stora hela som var vi
tynar ut i historik