Jag har lera på mina fina vita skor
inget som lockar, men jag försöker ändå
trampar på i envishet, så het, vem vet

I landet som alltid försöker
men lyckas det, eller det är bara en schimär
för det är ju här det är bäst att leva

Så många vill styra, inte alltid solklart
men den som är landets nya Jesus vill vara
den som alla hyllar, låtsas med törnekrona på

Kläder så 50-tal, att det är ett rent skämt
ironin är så stor, allt var bättre förr
säger man, men ingen tid är bäst, bara gamla ruiner

Pengar är smörjmedel, det som är gubben i månen
där du kan sitta och slänga ditt metspö i mörker
ögon som glimmar, lockar dig se på drömmar i natten

Kroppar på jorden, så många, kan inte räkna alla
var kommer alla från, en-cellsdelning som gick fel
födslar skyddas, människor offras gärna, inget är heligt

Poängen med mojängen, är det någon som vet, bryr sig
huset på gatan är det enda som räknas, elcellsbilen, ha-ha-ha
då och då händer det, solen värmer kall hud, draken flyger

Det är fixen som gäller, nästa lilla godisbit, klapp på axeln
från de som har det, de som får det, de som vill det
men du är nöjd att fixen kommer flygande, flaxar på din axel

Nu bromsar livet, det självkörande livet som är ditt, rött ljus
runt dig viskar genierna, tänker tyst, tron, att bestämma berättelsen
det är allt som gäller nu, men det kan inte vara slut än, eller?