Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Du och jag och minnet

Det finns där ibland- ett minne av något som för längesedan hänt
Konturen av dig- fortsatt tydlig - ditt varma leende och klarblå blick.
vi låtsades - vi kände varandra, men ändå inte alls.

Varje gång vi möttes var det trasigt och vackert på samma gång.

Långsamt och stillsamt försvann det tillslut - det bleknade oundvikligt bort
tills åren blev fler och fler.
Minnet blev kvar. Det stod där lite ensamt för sig själv.
























Fri vers (Fri form) av Isaisa
Läst 23 gånger och applåderad av 3 personer
Publicerad 2025-10-10 22:08



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Isaisa
Isaisa