Något darrar i rummet
Något hörs i väggen
Något övervintrar
Något värker i någon mån
Något väntar tåligt i luftrummet

Något vänder sig i natten
Natten varvar upp ute på motorvägen

Något lyser över mitt ansikte
Något viner i mina knäskålar,
fyllda ned nektar

Någon färdas över vattnen, torrskodd
Någon annan mumlar i en katedral, sjöblöt

Klockornas klang djupnar i insjöarnas kärnis

Kortisonbullig svävar Månen,
trettiotusen mil över Råneå

Solen slår omkring sig i blint raseri,
fångad i änglakaminen,
knose för knose

Den obrydde lägger polisgrepp på Gud

Jag tar andrahandsvärdet under armen
Det rycker i en nerv, det sjunger i marmorgolven
Endast tiden har det tålamod jag behöver

En halo på väderrapporten
ser ut som något av Hilma af Klint