Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Rädsla

När en rysning far genom min kropp
När jag önskar att ett prassel bara var inbillning
När jag känner en närvaro
så skrämmande
så outhärdlig

På morgonen hänger tavlorna snettt
På väggen där de hängde så tjusigt igår
Är det
Som om någon
Flyttat dem

Var det bara jag, eller stod det någon i mitt rum igårkväll?
Var det någon som väckte mig mitt i natten med sina andetag
Någon
Som inte var där

Eller som var där
jag vet inte. Varför blir jag då
så rädd?
Så otrygg.

Vill bara försvinna, när klorna
River i mitt bröst
Som tislar om natten
Som skälvande
tysta
oroliga
vaksamma
Andetag.

Som ett skrikande sbädbarn
Inne i mitt huvud
Inne i min själ
En döende skata
Som fladdrar förgäves
Inom mina tankar

Snälla
Lämna mig ifred




Fri vers av Princess.Poe
Läst 380 gånger
Publicerad 2006-09-04 21:09



Bookmark and Share


    Katja
Jättebra tycker jag! jag gillar det sättet du skriver på, det är så... härligt typ, fint, bra! :D Jättebra dikt! ^^ den är mystisk och skrämmande och jaa, det känns... jättebra:)
2006-09-18

  sazza
den var ju jättebra sosso...
2006-09-05
  > Nästa text
< Föregående

Princess.Poe
Princess.Poe