Upp på morgonen. Intensivt mörker.

Står mitt i det kalla rummet,

naken,

ensam,

Jag gillar inte morgonen

gillar inte att jämföras med gryningen.

Och flickan där framför mig i spegeln?

Lite sömniga ögon, precis som jag
Trassligt hår, precis som mitt.

Är det allt vi har gemensamt?

Om jag inte visste vem det var, skulle jag presentera mig.

Hej, trevligt att träffas!
Varför ser du så rädd ut?
Vem är det som har lämnat dig här?

Så ensam. Sårbar. Ännu ömtålig inför dagen.

Hy som lyser vit i mörkret.

Läppar som glöder. Lätt svullna av sömn.

Håret i vågor nerför ryggen. Blont. Brunt. Rött?
Det spelar ingen roll.

En knarrande golvplanka under mina kalla fötter. Försiktiga andetag.

Morgontimman är skör.
Gryningen vibrerar.

Och för ett kort ögonblick fick jag se vem hon är
Innan masken åkte på ännu en gång.