Utan dig jag gnisslar hela tiden mitt allt,
din kärlek är som smörjas vilar mig!
Utan dig min tänka halltar, jag kan inte gå med mig, lite av mig förblir med dig...
Jag Kräver inte dig att du lovar mig att förstår du inte att ett heligt löfte.
Kom till mig! för att den gnisslat stopar som blir med mig en vän!
Vet du mitt hjärta har ett sår? Många hål är i det behövande dig eftersom att du stoppar dem!
Lämna ditt hjärta på mitt existens bord...
Jag känner hungrig när är du frånvaro!
I sista gång ser jag dig börjar oväsen i mitt egoism.