Vi går snabbt förbi varandra,
utan något mer.

Plötsligt är allt som vi någonsin var, någon annanstans.
Inte här och inte nu.

Känslan av att vi var en har glömts bort och
jag ska vara en egen människa igen.

Jag går förbi ditt fönster och ser sagan.
Ser hur du fortsätter leva där inne.

Varför står jag då kvar här ute?