Jag menar ni fattar inte
Jag är inte lat

Prokastineringen
Är mitt heltidsjobb

Kalibrerar konsekvenser
Tills risken att andas
Är för stor

En kopp kaffe, lite självhat
Kanske piggar upp

Jag drar ett Ted Talk
För min inre skärm
Om hur alla kommer hata mig

Slänga arvet och inte längre ta mitt namn
I munnen

Som om det skulle motivera

(Fan, skriv mailet bara)

Äh piskan är rå, skapar en känsla av verklighet
Men den funkar inte längre

Min rygg är mer ärr än hud
Och smärttröskeln är för hög

SÅ VAD FAN GÖR MAN DÅ?

(Plötsligt spelar nåt annat
där på skärmen.)

"Stryk har aldrig gjort någon snäll"
sa Bamse