Det är som ett mjukt steg
som tillkännager att året
är halvvägs,
och tiden, med sina gyllene tempel,
vilar för ett ögonblick
vid världens utkant.

Luften luktar av hö och tysta löften,
och sommarnatten
faller över oss
som ett tunt täcke
vävt av stjärnor.

Vi stannar kvar där,
i den sjungande tystnaden,
med våra tankar öppna
som fönster mot svalkan,
och vi känner
ännu en ljusglimt
passera
in i årets bok.