Det var solens
bländande strålar
som klädde äppelträdets
gråräfflade bark.

En spades bortglömda
saga, med sina dolda spår,
vilade tungt mot trädets sida
där tiden hade lämnat
sin bruna färg
på dess blad.

Inte långt från hallonbuskarnas
risiga snår mot kullens
höga gräs fanns handelsboden
med sina slitna år.

Likt svalor seglade tiden
på snabba vingar
och den som hade stunden
kunde ännu höra
halte Davids sång till sin son
över sjöns lugna yta.