Min sorg bor inte
i en storslagen dödsruna

Den bor i en kopp te och en ostsmörgås
av nybakat grahambröd

Den bor i ett färgglatt uthoppat hjärta
Den bor i en omfamning när man tror att allt tagit slut.

Min sorg bor
i ditt tunna grånande hår
i ditt bortvända ansikte
i en spydig kommentar om att bry sig
Den bor i en värld där jag bygger lager på lager, lager på lager, lager på lager

Min sorg bor inte
i tårar och längtan

Den bor i ett skåp jag inte kan låsa upp

i ett skåp jag inte vill låsa upp

Den bor i en röst som talar så tyst att jag inte kan höra

Den bor i en frihet jag aldrig ville ha.