Jag trivs här men tanken på att flytta tillbaka
kommer och går. Så även om följande betraktas
kontroversiellt av somliga. Men flytta tillbaka
då sa någon här som inte förstår hur verkligheten
ser ut. Det fungerar inte så, den som har lämnat
uppfattas som förrädare. Besviken så klart men
jag högaktar tanken bakom och accepterar den i
alla dess delar, tillit för politiker, myndigheter
och ett kollektivt ansvar för systrar och bröder.
De öppnar inte sina famnar utan att ha funderat
på vad det innebär. Man löste problemet genom
att begränsa antalet invandrare för att kunna
hantera situationen med boende,, sjukvård språk,
skola och jobb. Det är en väsentlig skillnad mot
hur man valde att agera i Sverige.

Jag lyssnar på finska radiokanaler för att höra
poetiska sånger utan onödiga upprepningar. De
handlar ofta om vardagen och livets eskapader
sedda från en oväntad plats i rummet. Inte så mycket
läpp-fladder, idrott och annat flams. Det är helt
sjukt att en hyfsad stor stad som Uppsala inte har
en egen kanal sju dagar i veckan. Allt spelande står
mig upp i halsen medan staten njuter av
klirret i kassan, i brist på bättre inkomstkällor.

Under en tid har allmänheten i Finland klagat på
vårdslösa förare av eldrivna sparkcyklar. Detta ledde
till en landsomfattande tillsyn av lagar. Inget snack,
idag är det bara att betala böterna upp till två lappar
för den som gör fel. Någon lyssnade och förstod
vilket myndigheterna faktiskt brukar göra där men
mer sällan här.
























Varför ska allt ta så lång tid i Sverige?