Bortom ängen vid vägens slut
där vattnet det klara möter land
står en gammal bok på lut
tärd av stormar och tidens tand

vindarna viner

löven faller ikapp med snön
blommorna vilar sin vinterdvala
vågorna har stillnat till is på sjön
stjärnorna glimrar så klara

månen ler

vila du lilla våg och gamle bok
nynnar vintern kung Bore vid namn
trygg är du blomma under mitt ok
och snart nog tittar solen fram

fågelsång av hjärtans lust

isen smälter till vågor på sjön
boken sträcker sig ur sin dvala
solen gör varsamt små hål i snön
vindarna viner behagligt svala

någonstans bortom vägen
i storskogens ömt mjuka famn