Någonstans vid vacker Mälarstrand
stod några hus ordnade i rader
med människor från ett annat land
som bad sin förtvivlan inför vår fader

skuggor bakom halv stängda fönster
skrämda blickar och barnens skrin
väggar klottrade i märkliga mönster
och källare som stank av urin

så kom där en flicka stolt och glad
som drog i min hand som barn gör ibland
bort mot sina tavlor av tidningsblad
med bilder ifrån ett främmande land

två brädor mellan gamla stolar
och en kartong som nattduksbord
där sov flickan bland bråte och lårar
i en misär som ej kan beskrivas med
ord

Hoppas du är vuxen nu, min tappre
lille vän.