Visst, du är en granne. En kompis till familjen. och ja visst är du mkt äldre än mig. Men nej, det hindrade mig inte. Sedan jag var mini har jag sett upp till dig och tyckt det varit roligt när vi sågs. Sen jag vart tonåring har jag tyckt du varit attraktiv, sexig, het!

Visste du att jag har fantiserat om dig, många gånger? Visste du om att i mina fantasier våldtog du mig? Visste du om att jag skulle gilla det om mina fantasier blev förverkligade?

Visste du att varje gång jag körde dig full hem från en fest hoppades jag på något. Men nej, alltid denna besvikelse. Visste du att jag hoppades så innerligt att jag ibland inte lyssnade till dina ord, på att du skulle lägga din hand på min runt växelspaken, eller att din hand skulle smeka mitt lår, eller att du åtminstonde såg på mig så där du vet..
Jag log, bet mig i läppen, stönade, såg på dig, ja allt man kan tänka sig. och du bara pratade på om ditt..

Men så kom det. Som ett slag i magen, du sa att jag borde flytta.
På ett så elakt sätt, nedsättande, som om du hatade mig.
Vadan detta? Jag lämmnade rummet.
Jag hann inte mer än vända mig om så kom tårarna.

Vem är du?