vitmålad träbåt
blodröda segel
pinad kryss
ett leende i mungipan

som en svan
av frihet
äger sig själv

inget annat
ingen annan

ensam på det blå
blicken mot himmelen
vid horrisonten
högre höjder

blodröda segel
en gång älskat
en gång förlorat

smärtan skavt
lämnat djupa fåror
redo att så i

frön av hopp
frön av lycka

upp växt en tro
en självkännedom
en inre sol

fast hand om rorkulten
rynkiga kinder
vätta av salt

lyckans tårar
havets stänk

blodröda segel
klart för slag