Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Peter


Låt mig dö?

Du plockade ihop bitarna utav det som var mitt hjärta,
limmade ihop det och plåstrade på såren,
för att sedan när jag var läkt
krossa det igen,
du slängde det efteråt på tippen
mot rakblad och glas
så att det blödde,
skrattade rått när du gick
och lät mig, skadad och bruten dö.




Fri vers av Carin
Läst 508 gånger
Publicerad 2006-10-02 01:49



Bookmark and Share


  To
Vilken hemsk känsla. Svårt för denna person att känna trygghet med att våga och låta sig skaffa nära vänner i framtiden. Suck!
2008-02-18

    NoMi F
Som en bruten fågelvinge
så känns det, det gör ont
ont
Fint skildrat-du förmedlar en
stark känsla av sorg och ledsnat
Sårat hjärta
2006-11-05
  > Nästa text
< Föregående

Carin
Carin