Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Morgonpromenad

En man med sin hund.
Den dregglar, flåsar.
Vill framåt. Framåt. Framåt.
Tungan hänger rosa och blank ur dess mun.
Andningen är tung.
Solen värmande.

Mannen håller hårt,
Drar. Drar. Drar.
Knogarna färgas vita.
Han vill inte släpas.
Han släpas.
Molnen seglar sakta förbi.

Hunden kan knappt andas.
Vill framåt. Framåt. Framåt.
Får ett slag över ryggen.
Bränner, brinner, morgonbehovet försvinner.
Krymper.
Fåglarna sjunger och svävar i det blå.






Fri vers av Emeli Persson
Läst 253 gånger
Publicerad 2006-10-24 11:02



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Emeli Persson