vill låna en kopp socker
i din verklighet
så jag försöker le som målad
av da vinci
men när silkesgardiner fortfarande
tillhör mig, när jag vaknar
gör det ingen skillnad
om jag ännu en gång smeker min
egen kind (god)morgon

och jag har fortfarande dina vantar
stora som båda mina händer
godnatt världen nu är jag solid nog
kanske trodde jag vad jag bad
men rouletten stannade på svart 29

trilskande lås och inga tårar i besinning
orden träffade rätt, tätt inpå mitt skinn
nattsvart kaffe i odiskad mugg
och jag stirrar på gårdagens scen

gnuggar osövda ögon
som likgiltigt dock protesterande
är vakna
när cdn än en gång springer repeatmarathon
och jag, jag kan inte
älska dig mer