Nu behöver jag -i all välmening- skriva om kärleken. Den där kärleken, du vet, som alla pratar om.
Som alla vill ha.
som alla avundas.
Jag själv har aldrig riktigt förstått det hela. Inte är man väl avudsjuk på sin snabbmatskassörskas lungor, när man är och handlar, för att de får andas luft?
Nej! Inte jag i alla fall. Kärleken är väl också luft antar jag.
Bara att dra in. In i lungorna. Ut i blodet. in i hjärtat. bara sådär. I acceptans. Säga \"ja\". Och sedan girigt andas.


Men samtidigt undrar jag ju (fast på andra sidan av pappret) om den där kärleken inte gömmer sig lite. Jag trodde jag såg en glimt av den idag när jag handlade. Där bakom en tjej som köpte bröd, nån frukt eller grönsak i påse, te och yoghurt. men sedan insåg jag att man måste ju leta lite och inte bara chansa på varje yoghurt-köpare som råkar kliva in i samma affär som du.

Men om inte hos Yoghurt...
... vart då?