Här sitter jag igen

Jag kan inte sova. Ligger bara och funderar. Tänker på mina barn. Tänker på hur vi ska klara av att fira jul utan att ha vår äldste son med oss. Han har ju alltid firat jul med oss. Det är ingen tröst att tänka att han finns med oss i våra tankar och minnen. Jag vill ju ha honom här. Jag vill köpa julklappar till honom också och titta när han öppnar dem. Jag vill att han ska få äta all julmat som han tycker så mycket om. Jag vill att han ska sitta med oss och prata och skratta som han alltid har gjort. Jag vill att han ska få vara storebror till sina syskon som han alltid har varit. Jag vill att allt ska bli som vanligt igen. Nu rinner tårarna igen så att jag knappt kan se vad jag skriver. Jag är så förtvivlad. Hur ska vi klara av en jul utan honom?