Jag skär ett litet sår på min babyhud, jag läker det med en nypa salt. Alla ärren hjälper mitt minne att minnas då jag visste att jag var värdelös. Nu lever jag bara bland lögner, jag säger att jag vet att jag är värd allt. Men den enda som vet sanningen, det är jag.
Spegelbilden är inte den samma som det en gång var. Jag är inte värd dig. Vad du än säger så kommer jag alltid att tycka det, jag älskar dig så jävla mycket.
Och mamma. Jag älskar dig, det måste du alltid minnas. Förlåt för allt. Jag vet att du har gjort allt för mig. Du hade ingenting, men du köpte världen åt mig. Otacksam, därför vill jag försvinna långt bort härifrån.
Förlåt alla. Jag är tacksam till alla som har försökt att hjälpa. Men ibland är det lika bra att låta bli. Försök låta mig leva upp till mina sista drömmar.
Ni vet, jag är som en aidssmittad. Alla försöker hjälpa. Men alla vet hur det kommer att sluta.
Jag vill att ni ska sluta, släpp taget. Låt mig få leva fritt. Jag orkar inte längre.