Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
en gammal dikt som blev en predikan utifrån Luk 10 och berättelsen om Marta och Maria.


Marias sång

Att sitta vid Mästarens fötter
och bara ta in,
Att ständigt få vara,
så nära inpå Hans skinn.

Att lyssnande alltid få stanna,
vid Mästarens fot,
Att växa med Honom,
och till sist få slå rot.

Oh, Mästare, se vilka smutsiga fötter Ni har,
Så kalla, så trasiga, med blåsor av var.
Här, ta min olja,
jag har sparat i år.
Till handduk, Mästare, får du bruka mitt hår!

Men låt mig för alltid få stanna hos Dig,
Din helande närhet är livet för mig.




Fri vers av pastorn
Läst 925 gånger och applåderad av 3 personer
Publicerad 2006-12-12 13:02



Bookmark and Share


  palle
Tack Pastorn, att sitta vid mästarens fötter är vad alla behöver...Mvh Palle
2007-07-04

  Marita Persson
Mycket vacker! Brukar inte vara odelat positiv till rimmat, men den här var fin.
2007-02-16

    sunnanvind
Underbart vacker...
Man ser hela händelsen
framför sig, o är glad att
själv ha Honom som vän...
2007-01-26

  Lill_poeten
Wow, detta får bli en favorit. Du är verkligen en pastor som får "vanliga" bibelberättelser levande igen. Jag harju hört detta så många gånger, men du väckte det till iv igen. gav mig ny saker att tänka på, inse och förstå. Sluta aldrig att predika.
Jag hittar inte ens en favoritdel, det är bara så vackert alltsammans.
2006-12-19
  > Nästa text
< Föregående

pastorn